Foto: AndersKjærbye/fodboldbilleder.dk

Taktisk och mental förberedelse
För Victor är nyckeln till framgång god förberedelse och mentalt överskott, och inte enbart fysiskt
överskott. Victor förbereder sig alltid på samma sätt, oavsett om det är FC Barcelona eller ett bottenlag,
han ska möta. En omställning som kan vara svår och som kräver fasta rutiner;

”Jag förbereder mig alltid på samma sätt. Självklart äter och sover jag ordentligt. Mediterar. Pratar bara med en enda person – jag har en regel att jag bara pratar med en person på matchdagen. Och det är min mentala tränare. Det är viktigt att förbereda sig på samma sätt. Det kan vara en svår omställning att spela mot Barcelona på torsdagen och mot ett bottenlag på söndagen. Omställningen är svårare än så. Det är vissa mekanismer som träder i kraft. Men jag förbereder mig alltid väl med det jag kan kontrollera: mat, sömn och vätskeintag.”

Inför varje match förbereder sig Victor på den direkta motståndare han ska möta, så att han
vet vilka rörelser motståndaren gör. I Europa League-matchen mot FC Barcelona låg
särskilt fokus på två anfallares löpmönster när de tar emot bollen;

”Jag brukar alltid – oavsett vem det gäller – titta på videoklipp med de direkta motståndare jag ska möta. Mot FC Barcelona var det till exempel Aubameyang. Varje spelare har sina särdrag. Det är bra att se och känna till det, för när situationen sedan uppstår i matchen – det går ju väldigt snabbt – så är man bättre förberedd. Jag visste till exempel mot Aubameyang och Memphis Depay att de båda gillar att springa ner mot bollen i full fart och sedan vända sig om och vilja ha den djupt. Så när jag spelade mot Barcelona kunde jag känna igen situationen. Så när Memphis accelererade tre–fyra meter ner på planen, så vet jag i bakhuvudet att han vänder sig om och springer djupt. Varje spelare har två–tre rörelser som de oftast gör. Men jag tittar alltid på videoklipp på de direkta motståndare jag ska möta. Och så tittar vi ju som lag även på hela laget vi ska möta.”

Att hålla hungern vid liv
Förutom att fokusera på det mentala lägger Victor också stor vikt vid att ständigt utvecklas som
fotbollsspelare, och han är mycket noga med att inte bli alltför nöjd med det han har uppnått hittills
, eftersom det enligt Victor bara skulle sätta stopp för den utveckling han är på god väg med. För detta
hämtar Victor även inspiration utanför fotbollen;

”Det där med att aldrig bli nöjd. Att hela tiden gå på träning för att bli bättre, och det är också därför som jag redan i ung ålder, när jag var 19 år, började samarbeta med en mentaltränare. Jag kunde inte förstå det – det är något som man inte alls är van vid i Danmark. Om man frågar alla unga spelare, men också folk i Superligaen, så kommer de att säga ’ja, jag är mentalt stark’. Men det ligger så mycket mer bakom. Jag insåg tidigt att det var något jag behövde göra för att bli bättre. Jag kunde inte förstå varför alla stora idrottare inom olika sporter, till exempel Michael Phelps, Kobe Bryant, LeBron James och Tiger Woods, sa att det handlar om 80 procent i huvudet och 20 procent färdigheter. Vad betyder det? Det ville jag gärna lära mig mer om.”

Förutom den ständiga mentala utvecklingen utgår Victor också från att man som
fotbollsspelare aldrig får bli ”för nöjd” med det man har just nu – vilket gäller särskilt när man är en
ung spelare;

”Jag tror att det gäller särskilt när man är ung – och jag är inte färdig med att utvecklas och spela för stora europeiska lag – men det där med att bli för självbelåten och känna sig hemma där man är. Det tror jag är den största fällan man kan falla i. Jag kunde ju bara luta mig tillbaka – jag har ju ett fyraårskontrakt kvar här i Galatasaray – och säga ja, allt är bra just nu och allt kommer nog att ordna sig. Det är den största fällan – särskilt som ung spelare – att falla i. Det är därför jag redan mycket tidigt i min karriär har anlitat en mentaltränare”.

Livet på planen
Victor har genom åren spelat mot en rad stora klubbar och fotbollsspelare, och det finns flera
fotbollsspelare som har gjort ett särskilt intryck på honom och som han idag hämtar inspiration från.

”Jag har många (andra fotbollsspelare, red.) som jag följer och som jag kan lära mig av, men inte
riktiga idoler”.

Här finns framför allt tre förstklassiga försvarare som Victor har ett öga på och som han har hämtat inspiration ifr
– han har till och med spelat mot en av dem;

”Sergio Ramos. Och under de senaste åren har Virgil van Dijk i Liverpool också visat sig vara en bra spelare. En spelare som
heter José Giménez från Atlético Madrid och kommer från Uruguay”.

”Jag har spelat mot Virgil. De två andra har jag inte mött, varken i klubben eller i landslaget. Inte
än.”

Genom åren har Victor ställts inför riktigt många stora anfallsstjärnor som har gjort intryck på
honom. Men det finns en spelare under en viss period av Victors karriär som utgjorde en stor utmaning. Victor
minns särskilt att han under sina yngre dagar i Superligaen hade många tuffa matcher mot Brøndby
IF:s Teemu Pukki;

”Den spelare som jag hade svårast att markera vid den tiden, och som var svårast att spela mot,
det är faktiskt, och då var jag också en hel del yngre, men när jag var 17–18 år och skulle spela mot
Teemu Pukki från Brøndby. Jag minns att han rörde sig annorlunda än andra anfallare i
Superligaen. Han var svår att hantera då, men om jag stod inför honom nu skulle jag äta upp honom,
men när jag var 18 år var det svårt, det minns jag. Det var jobbigt när jag skulle möta honom. Han var
farlig på den tiden. Bra spelare”.

Som försvarare blir det en del fysisk kontakt under matcherna, där det också förekommer många
närstrider i straffområdet. Här har framför allt en spelare gjort intryck på Victor med sina lite fula knep;

”Det är faktiskt lite ovanligt, men jag skulle nog välja Anthony Martial från Manchester United. Han var ganska hårdhänt. Han brukade – det är en sån där finess man lär sig – jag minns att han borrade in naglarna i mina revben. Han hade lite hårda finesser. Men han var en bra spelare också.”

Vardagen som proffs och drömmar för framtiden
Livet i Turkiet skiljer sig en del från det Victor är van vid i Danmark, där resan till träningen nu sker
med chaufför, eftersom miljonstaden Istanbul är en trafikmässig mardröm. Vardagen som fotbollsspelare följer
som regel en fast struktur, vilket även gäller för Victor i Galatasaray;

”Jag vaknar omkring kl. 08.30 och blir hämtad kl. 09.00, varefter jag har en timmes resa till träningen. Min chaufför kommer och hämtar mig. Jag är på anläggningen omkring kl. 10. När jag kommer till klubben äter jag frukost. Tränar kl. 11 och går in i gymmet en stund för att värma upp innan jag går ut på planen. Sedan tränar jag, och efter det går jag tillbaka till gymmet för att ta hand om min kropp och styrketräna. Äter lunch. Jag är hemma igen vid 15–16-tiden”.

Just nu njuter Victor av livet i Galatasaray och Istanbul, där han är en fast spelare i den turkiska
stor klubben, men en dag i framtiden hoppas Victor att han ska flytta till en engelsk eller italiensk
stad;

”Jag ser mig själv i en toppklubb i England eller Italien (om fem år, red.), dit vill jag gärna.”

Det bästa rådet till de blivande stjärnorna
Victor anser också att hårt arbete och god förberedelse är avgörande om man som ung
fotbollsspelare en dag vill bli proffs precis som Victor. Men Victor menar också att det är viktigt
att komma ihåg att vägen till att bli proffsfotbollsspelare också kräver vissa svåra sociala avkall i en
ung ålder;

”Jag tror att man i ung ålder måste jobba hårt och vara beslutsam. Man måste säga till sig själv och ingå ett avtal med sig själv: ’Hör här, det är fotbollsspelare jag vill bli, och jag ska göra allt jag kan för att nå dit.’ Och när man blir fotbollsspelare – eller under resan dit – finns det massor av saker man går miste om. Vänskap som går förlorade. Massor av mysiga kvällar med vännerna som man går miste om. Det är baksidan av myntet. Det måste man acceptera. Men om du tar dig över till den andra sidan, så lovar jag dig att det också är värt det”.

När Victor ser tillbaka på sin karriär hittills är han övertygad om att det var livet som
professionell fotbollsspelare han drömde om när han själv sprang runt på planerna i Nordsjælland som
ungdomsspelare;

”Jag lyckades ju bli professionell fotbollsspelare, och det är ju det stora målet. En professionell fotbollsspelare
kan ju spela för allt från FC Nordsjælland till FC København och Galatasaray. Men bara det faktum att
kunde tjäna pengar på fotbollen var egentligen det jag brydde mig om. Det ville jag verkligen. Han ville
vara glad och stolt över det han har uppnått hittills.”